eremit.dk
Sti: Forside > Emneindeks > KD > Bind III > nr.706

Kjøbenhavns Diplomatarium

Bind: III
Side: 433-437
Nummer: 706


<-Forrige . Indhold . Næste->

706.

1654.

Snedkersvendenes Skraa.

Anno 1654 ere følgende punchter och artichler imellem mestere och suenne paa snedker handtverch indvilliget oc oprettet.

1. Naar en suend, enten hand er bildthuger eller snedker, hid till byen ankommer, skall hand paa deris herberge om arbeide lade omskiche, och naar hand det giort haffuer, maa den, som hannem efter handtverchs brug om arbede skall forhøre, iche blifue lengere ude end en time, vnder en vgeløns straf.

2. Naar suennene, som hannem om arbeid skal forhøre, till hannem da kommer, skall de spørge hannem, om hand er af deris handtverch, er hand da af handverchet, skall de bede hannem vere Gud oc [dem] velkommen paa handtverchsvegne oc tilspørge hannem, huor hand sidst hafuer arbeidet oc huor hand hafuer lert handtverchet, och huad hans lære mester heder, och huor lenge hand haffuer lerdt, har hand lert mindre end udi tre aar, skall hand iche tillstedis att arbeide lengere end udi to vger, mens haffuer hand erlig lert udi tre aar, da skall det stande hannem frit at lade fremskiche om arbeid hos huilchen erlig mester hand lyst hafuer. Naar oc en suend her ankommer, som enten inden eller uden riget haffuer lert, oc iche behøfflet er, hand skall effter handtverchs brug oc manneer lade sig behøffle, och skall der for giffue 9 Mk., de 5 Mk. till mesternis och de 4 Mk. till suennenis ladder, oc der for vden giøre suennene deris rettighed, som brugeligt er.

3. Naar en suend har bekommet arbeide, da skall hand gifue den suend, som hafuer forhørt arbeide for hannem, 4 Sk. danske till at fordriche, mens naar en suend iche faar arbeide, da skall de,

III s.433

som hannem om arbeide hafuer forhørt, giffue hannem 4 Sk. at fordriche, huilche skall dennem aff laden igien giffuis.

4. Naar en suend haffuer omskichet og en mester haffuer tillsagt hannem 14 dagis arbeide, og hand da vill tage forlof fra mesteren førend de 14 dage vare omme, da skall hans mester iche skyldig vere hannem noget att giffue. Giffuer oc mesteren hannem forlof uden billig aarsage, da skall hand forplict vere at gifue suenden vgeløn for 14 dage, efter som hand fortiene kunde.

5. Naar suennene holder der sammenkomst, da skall alle suennene vere tillstede, naar klochen er 12, vnder 4 Sk. straff, men bliffuer nogen gandske borte uden forloff eller anden skellig aarsage, hand skall hafue forbrudt en vgeløn, beder sig nogen forlof, da gifuer hand 1 Sk. till laden, mens er hand fremmet och iche tillforen har arbeidet, da gifue hand 2 Sk. och 4 Sk. till skiltet, oc 2 skilling indskrifue penge, och 2 Sk. till deris driche kander, och 4 Sk. till at fordriche, enten hand er bildthugger eller snedker, huilche penge paa deris herberge och ingen anden steds skall fordriches, och naar klochen er halfgaaen 5 skall saadan drich ophøre, eller føre, om de vdlagte penge fortæret ere.

6. Den skilling, som huer fierde vge af huer suend till laden gifuis, skall der till forvaris, at naar en suend vorder siug, saa skall hand forstrechis, om hand det behøfuer, af laden, kommer hand igien till sin sundhed, skall hand det igien, efter som hand fortiener, till laden betale, mens drager hand mudtvillig bort oc iche betaler, skall hannem som den, der sig v-redelige forholder, efter skrifuis; døer hand, da skall det søgis i hans gods, om noget ofuer begrafuelsen kand ofuer blifue.

7. Naar laden blifuer sat paa bordet, da skal all skarp gewehr fra alle suenne affordris, och huilchen suend noget mordiske gewær (naar handtwerchs retighed holdis oc begaais) hos sig beholder, hafuer forbrudt 1 vgeløn, och huilchen suend nogen klammerie anfanger skall strafis derfor efter suennenis sigelse.

8. Suennene skall haffue en lade med to laase och to nøgler, den ene nøgell skall oldermanden hafue oc den anden en af de elste suenne, och huilchen suend saadan nøgell hos sig beholt oc der med bort reyste, skall som en v-erlig effterskrifuis.

9. Ingen suend skall oc befordris, som hafuer bønhaset eller hos en v-erlig mester arbeidet, førend hand sig med mesterne och suennene hafuer forligt och ladet afstrafe, huilchen straf skall komme halfparten till mesterne och halfparten till suennene.

III s.434

10. Naar en fremmet suend, som er hid kommen, hafuer arbeidet 4 dage, da skall hans mester gifue hannem fuld vgeløn, mens om en suend, som staar i arbeide, der paa modtvillig vilde fire oc iche arbeide, da skall hand det iche nyde, och huilchen suend som om søndagen faar forlof, hand skall igien om søndagen omskiche, eller hand skall den gandske vge iche tillstedis at omskiche, vnder en vgeløns straf.

11. Dersom nogen suend befindis enten sin eller en andens mesters leredreng afspendig giøre, eller till v-troskab, drich eller dobell at forføre, hand skall efter Kongl. May. forordning strafis.

12. Ingen suend skall sig vnderstaa paa sin egen haand noget arbeide at antage och forferdige, vden sin mesters villie oc samtøche; huo det giør och der for blifuer klaget, skall strafis efter oldermandens och lauges kiendelse.

13. Naar en mester har erlig vdlert sin leredreng handtverchet, da skall hand den neste skiench eller sammenkomst lade hannem komme paa deris herberge och der for suennen løsgifue och gifue suennen en vgeløn, och naar en fremmet suend her ankommer, som sig iche for laden hafuer ladet anmeldett, den skall iche tillstedis lengere at arbeide end 14 dage, vden hand anlofuer sig neste skiench at ville angifue och sit naffn indskrifue, huor for hand skall gifue till deris werchtøy 4 Sk. danske.

14. Naar en suend paa skienchen blifuer tillspurt, om hand noget v-sømmeligt eller v-erligt paa en anden ved och hand da det fortier och iche angifuer, da skall hand siden, naar der paa klagis, vere i lige straf med den skyldige.

15. Naar suennene ere tillsammen ocn hafuer noget at fordriche och nogen spilder saa megit øll, som hand iche med sin hand kand bedeche, hand skall gifue till straff 2 Sk., mens giør hand det med en modtvillighed, bøde en vgeløn, dricher oc nogen suend sig fuld och vtilbørlig sig anstiller, hand skall bøde 8 Sk., mens nøder en anden hannem der till, da bøde hand dobelt.

16. Huilchen suend, der bander eller suerger ved Guds naffn, hand skall gifue till straff en vgeløn, som skall komme de siuge till beste; skall och ingen suend skienche nogen løse quinde folch vden for døren, vnder en vgeløns straff.

17. Huilchen suend, som foragter sin mesters eller mesterindes øll eller mad, som vlasteligt er, och det blifuer hannem offuer bevist, hand skall gifue till straf 2 rdlr., formaar hand dem iche at

III s.435

udgifue, skall hand to dage och netter paa vand och brød i fengsell strafis, efter Kongl. May. privilegier.

18. Naar suennene holde deris sammenkomst och handverchs rettighed begaais, da skall der altid vere to mestere hos dennem, och huo noget hafuer at klage sige da och tie siden stille.

19. Huilchen suend, som forplicter sig at will reise och forblifuer her dog och der med søger andre med sig at forføre, hand skall gifue till straf en vgeløn.

20. Naar nogen mester, mesterinde eller suend ved døden affgaar, da skall alle suennene bestedige den døde till jorden, och er det en suend, da skall suennene bere hannem; blifuer nogen borte vden retmesig aarsag, bøde 8 Sk.

21. Suenne ere forvnte fire fri mandager om aaret, eftersom paa andre steder brugeligt er, nemlig den første mandag efter nyt aar, den anden mandagen efter paaske, den tredie mandagen efter st. Hans dag och den fierde mandagen efter st. Michels dag.

22. Saa som sig ofte tilldrager, at naar en mester hafuer sig et støche arbeide antaget at forferdige, da vnderstaar sig suennene at giøre frie mandager naar dennem løster, huor ofuer en mester hans antagne arbeide till den vdloffuede tid iche kand fange ferdig, hannem saa vell som den, der lader arbeide, till skade och fortred. Da huilchen suend det giør, hand skall gifue til straf for huer dag 1 Mk., halfparten till suennenis lade och halfparten till de fattige; der som och befindis, at nogen mester sine suennis forseelse i saa maader tier oc iche det for oldermanden i rette tider angifuer, da skall samme mester gifue till straf till mesternis lade 1 dlr., saa ofte hand brøstfeldig findis; der som oc en mester med sin suen fortørnet eller v-enig worder, skall suenden iche derfore strax fra sin mesters arbeide op staa oc andre suenne med sig fra deris mesters arbeide forføre, men hafuer hand noget ofuer sin mester at besuerge, klage sig det for oldermanden; kand hand dem iche forlige, klage sig det for det gandske laug, huor enhuer skall forhielpis till rett och billighed. Mens er sagen imellem de stridige saa vichtig, at det iche for lauget kand forligis, skall det andragis for patronen; kand hand iche forlige dennem, skall sagen for præsident(!), borgemester och raad andragis; huilcken suend sig lader tyche denne artichel iche at ville vere vndergifuen, hand skall som en anden rebellisk menniske strafis efter Kongt May. privilegier oc der efter iche tillstedis her i byen at arbeide.

III s.436

23. Ingen suend maa omskiffe om arbeide mere end tre gange, vill hand fierde gang omskiffte at hafue mester, skall hand paa straf omskiche, huilchen straf er en vgeløn, som hand skall gifue halfparten till mesternis och halfparten till suennenis lade; vill hand iche fierde gang omskiche, da skall hand anden steds fiorten dage i det ringeste hafue arbeidet hos en erlig mester, siden stande det hannem frit fore at komme hid till byen igien och efter handtverchs brug igien om arbeide omskiche.

24. En mester skall iche gifue sin suend mere vgeløn end en anden, vnder 20 Mk. bøder, oc skall alle mesterne, naar de deris sammenkomst holder, foreenis oc sette en vis vgeløn, [en suend] bør at hafue oc billig kand fortiene, saa at baade mesterne oc suennene kand ved magt blifue, dog skall ingen mester gifue sin svend mere till vgelønd end en half rdlr., om hand den kan fortiene, mens huo den iche kand fortiene, med den maa mesteren sig forene det beste hand kand, enten suenden arbeider inden eller vden huuset.

25. Ingen suend skall fordriste sig at fordre en anden vden for porten paa en degen; huo det giør, skall vden all naade strafis paa 2 rdlr., oc den, som blifuer fordret och gaar ud med den anden, skall gifue till straf 1 rdlr., halfparten her af till mesternis och halfparten till suenenis lade.

26. En suend, som her hos en mester arbeider, naar hand vill reise fra byen, skall 8 dage tillforen sin mester det anmelde, mens vill hand igien om arbeide hos en anden mester omskiche, da skall hand det 14 dage tillforen anmelde oc sin mester opsige, och skall suenden arbeide de 8 eller 14 dage hos mesteren vden fortred paa begge sider, at de siden med gode och i mindelighed kand skillis fra huer andre.

27. Ingen suend skall sig understaa paa deris herberg en anden med spisfindige, spodske eller falske ord, paa huad condition och manneer det vere kand, huor af strid och v-enighed foraarsagis kunde, at begiegne, langt mindre med slagsmaall ofuerfalde, vere sig paa deris skiench och forsamling eller oc andre tider; huo her imod giør och det hannem skelligen ofuerbevisis, skall strafis paa 1 rdlr.; saa fremt krofaderen det videndis fortier, skall hand vere samme straf vndergiffuen.

Resens Afskrifter af Lavsskraaer 1279-89.

III s.437

<-Forrige . Indhold . Næste->

Opdateret: søn dec 22 09:34:45 CET 2002
© eremit.dk 2001 - 2010 . Må frit anvendes og citeres med kildeangivelse
Kontakt:

Creative Commons License
Dette værk er licensieret under en Creative Commons Navngivelse-Ikke-kommerciel-Ingen bearbejdelser 2.5 Danmark Licens.

Valid HTML 4.01 Transitional  Valid CSS!
Sidens top