eremit.dk
Sti: Forside > Emneindeks > KD > Bind II > nr.547

Kjøbenhavns Diplomatarium

Bind: II
Side: 440-447
Nummer: 547


<-Forrige . Indhold . Næste->

547.

Før 1590.

Magistratens Vedtægt om Lavene og flere Politianordninger.

1. Førstt wiille borgemestere och raadtt, at brøggerne skulle epther thenne dag brygge gaatt øell, och bagernnne detzligeste bage gaatt brødet, och selgie thett epther tiidsenns leiglighedtt huertt aarr epther som gudtt giffuer thiidenn y landett, och som borgemesther, raaedtt oc kongenns fogett haffuer ladett forkynnde till tinge, som er paa thenne tiidtt for enn goedtt tønne krue øell iij marc, for enn tønne dubbilltt øll thett allerbeste iij marc.

2. Bagernne haffue thillsagtt och endeligen beuillgitt, att epther thett kiøb, som the nw haffue paa ruug, miell och huede, som er att enn skieppe ruug gieller xiij eller xiiij Sk. rundtt mynntt, och enn skieppe huede xx Sk. altiidtt wdj enchennde dalers betalning, tha wille the bage enn goedtt skonnroggenn, som skall gielle j Sk. wdj klippingen eller enn dansk huiidtt, paa x lodtt. Ett lanngtt brødtt paa xvj laadtt, støckett j Sk. eller enn dannsk huidtt. Ett huede brødtt, som skall giellde j Sk. klippinge eller enn dansk huidtt, paa v loedtt.

3. Och skall konngenns fogett mett kemmener enn ganng om wgenn gaa till alle bagere att besee theres brødtt, om thett er gaat, well bagett och hollder siin wegtt, och skall thuenne aff bryggernne j lige maade wrage och smage huer brøgning øll, som the brygge, om thett er gaat, som sagt er.

4. Huilkenn aff bryggernne, som bliffuer tillsett att wrage och smage, som forscrefuitt staar, och the thett forsømme, skall bøde ther for till konngenn oc stadenn xx marc. Huilkenn aff bryggerne, som findis her emoedtt att giørre, skal bøde till konngenn oc stadenn xx marc, och ther thill mett skall theris winduer tillslaaes.

5. Thettzligeste huo som bliffuer befundenn att haffue falske potther att tappe wiin, øll eller andenn drick mett, och icke sellger fuulltt maaell, tha skall samme theris pott slaaes paa kagenn och ther till mett bøde till konngenn oc stadenn xx marc, och skall icke maa sellge øll wdj potthe tall paa nogenn tiidtt ther epther, hallfftt aar eller helltt.

6. Och eptherdij waare byes priuilegium formellder, att huer embede och laug skall nere sig aff siin handuerck, tha skall ingenn bryggere epther thenne dag wdskibe eller sellgie sin malltt oc byg

II s.440

till naagenn fremmede, menn alenne brygge thett wdtt epther haandenn och suare till sitt laug. Dog tilladis thennom, att the mue giffue kornn och mallt igienn for themmer, jllebranndtt oc fetalgie till theris hussis opholdtt, wnnder xx marc att bøde till kongen och stadenn.

7. Ville burgemester oc raaedtt, att jnngenn skomager her y Kiøpnehaffnn epther thenne dag skulle forarbeyde nogett rysktt leder wdj skoe eller støffle, thii thett holler inthedtt for wanndet, oc folk bliffuer forraadtt ther mett, och thuenne aff embedett skall gaa till alle skomager enn ganng om wgenn oc besee theres arbeide, som the oc her thil giortt haffuer. Finndes thett iche gaatt, tha skulle the giffue thett konngenns fogett till kiennde, oc hand mett byes kemmener skall straffe ther effter, och settes huor dyre skoene skall sellgies.

8. Och skall ingenn slagtere eller anndre, som slagte her y byenn, selge theris huder till andre enndtt till besiddennde schomagere her wdj byenn.

9. Och skulle skomagernne her epther thenne dag sellge theris støffle oc skoe, som her eptherfølger. Ett gaatt par bonnde skoe eller ett gaatt par dubbilth lackeier manndtz skoe for enn rund march. Ett par ennsollede lackeier skoe xij Sk. Ett par quinde skoe xij Sk. Och the som mindre ere x Sk. Oc mindre som the ere gode thill. Ett par knestøffle eller mitt paa laarett iij marc. Menn huilkenn, som will haffue lannge støffle, handtt skall betale thennom ther epther.

10. Offuerskerernne haffuer beuilgett att offuerskiere j allenn engelsktt for iiij alb., j allenn giøtnitsk ij alb.

Om schreddere.

11. Eptherthii att befinndis, att schreddere her y byenn thage enn wtilbørlig oc wsiduonlig penning for theris arbeidtt, skall holldes mett thennom som her eptherfølger. Først haffuer the beuillgett att giørre enn krauffue kaabe for iij marc, j hoffuidttzsmu kaabe j marc, j offuenn kiortill aff saien ij marc, j offuerkiortil off klede ij marc, j wnderkiortill aff klede j marc, j mandttz wnderkiortill xij Sk., j anndenn manndtts kiortill ij marc, enn manndtts par hosser oc thrøie slett oc rett xx Sk., j kappe slet oc rett j marc, j quinde thrøige slett j marc, j manndttz wllenskiorte j marc, j par klede nederhosser iiij Sk.

Om smederne.

12. For ett endjernn att forarbeide wdj grofftt arbeidt xij Sk., j nye ganng hestskoer till enn friis xxiiij Sk. For enn hesth skoe att

II s.441

forlegge till enn friis iiij alb., j nye ganng hestskoer till enn klipper j marc, j ganng hestskoer att forlegge wnder enn klipper iiij Sk. Enn wedøxe till en bonnde j marc, j risøxe xij Sk.

Om kleinsmederne.

13. For enn dubbell kiiste laaes iij marc. For j enndubbilltt laaes till j kiiste j marc, j dubbelltt laaes till enn dør, som kan oplyckis, jnndenn oc wdenii wdj ett forhauen blick iij marc. Enn dubbilltt laaes till en kammer dør xxiiij Sk. Enn nøgill till enn dubbelltt laaes viij Sk. En nøgill till enn endubbelltt laaes vj Sk. Ett windugesbue att beslaa xij Sk. Ett par stennger till enn hest xxiiij Sk. Och till enn klipper j marc, Ett gaatt par sporer xxiiij Sk. och xij Sk., som the ere thill. Ett mundstycke xij Sk.. Enn gaaedtt fyerlaaes til enn hage vj marc.

Kniffuesmeder.

14. Enn weidemettz till enn kock iiij marc, j kniiff slett oc rett iiij Sk., j puck ij marc. Enn skede till ett suerdtt viij Sk.

Om guldtsmederne.

15. Item att jnngen gulldsmedtt her wdj byenn skulle giørre naagett arbeide wdenn oldermanndtt slaar sitt stemp ther paa, och thettsligeste thenn guldsmedtt, som thett giør, naar thett worder rede, och olldermanden for gulldsmederne were forplictig att besee thett søllff, som kremmernne nu begynnde att føre her indtt, om thett er gaatt och wforfalskedtt, och icke tage mere for loddett att giørre, enndtt som sett er, som er for lodtt huidtt søllff v Sk. oc for loddett forgylltt sølluff viij Sk., epther som recessenn wiidere formellder. Huilkenn her emoedtt finndes brødige, skall giffue konngenn oc stadenn xx marc.

Om bunntmager.

16. J laas att berede ij marc, j wllff att berede j marc, j reff att berede iij Sk., j maard att berede ij Sk., j otther att berede j marc, j fellefros j marc, j graawerck skind att berede j alb., j hermeliin att berede j Sk., j smaaesking att berede iiij alb., j manndz kiortell att fore ij marc, j stoer docters eller prestes kiortell iij marc, j quinde kiortell att fore j marc, j saienns kiortell med bremme ij marc, j krauffue kaabe att forde(!) j marc, j wompe att fore xij Sk., j trøige att fore viij Sk.

II s.442

Schinndere.

17. Enn skingkiortell aff kneling v marc. Enn skingkiortell aff wldsking iiij marc. Enn skingkiortell aff klippinger iiij marc. Ett par barckett handske iiij Sk. Ett wldsking att berede iiij Sk. Ett sking aff klippinge -.

Weffuere.

18. Enn allnne blaagarnn for j Sk. eller ij alb., som thett er brett thill, j allenn hørgarnns lerett j Sk., iiij alb., v alb., ij Sk., som thet er smaatt och brett thill. Enn allnne dynewaar for ij Sk., iiij alb, eller viij alb., som thett er smaaett och breett thiil.

Om themmermendtt.

19. Enn mester thembermandtt skall haffue om dagen paa enn manndz kosst vj Sk., och paa hanns egenn kaast x Sk. Thenn som mindre er paa en mandtz kost iiij Sk., och paa hanns egenn kost viij Sk. Enn lere karll iij Sk., och skulle themmermendene jngenn spaane haffwe.

Om muremestere.

20. En mestermanndtt for muremesther skall haffue om dagen paa enn manndtts kaast v Sk. Och for att skiellne vj Sk. Och paa hanns eigne kaast ix Sk. Och for att skielne x Sk. The andre murer huer om dagenn iiij Sk. Enn lere karll iij Sk. Enn wnderstryger iij Sk. Enn kalckslaaer paa en mandz kaast x alb. Paa sin egenn kost viij Sk. Enn theilbreer ij Sk.

Om snedicker.

21. Enn mestermanndtt for snedicker skall haffwe om dagenn paa enn manndttz egenn kaast vj Sk. Och paa hans egenn kost x Sk. Thenn som mindre er paa en manndz kost iiij Sk. Och paa hanns egenn kaast viij Sk. Enn lerekarll iij Sk. Wnnder forscrefne penn thill konngen oc stadenn x marc.

Om skiibbygger.

22. Enn mestermanndtt for skiibbygger skall haffue om dagenn paa enn mandz kaast viij Sk. Och paa sin egen kaast xij Sk. Enn suenndtt iiij Sk.

Om sauffueskerer.

23. Paa sin egenn kaast for enn allne j alb.

II s.443

Om broelegger.

24. En broelegger skall haffwe om dagenn paa sin egenn kost x Sk. Paa enn mandtts kaast vj Sk.

Om kornmaaler.

25. Enn kornmaaler skall haffwe aff enn stoer lest malltt att maale viij Sk. Szaa well aff then wdttlendske som aff thenn jndlenndske; j døssiin kornnstraaemaatther, huer maathe iij alne lang iij alne bredtt skall giellde xij Sk. Fordriister seg nogen her emoedtt att giørre, skall straffes paa thett allerhøigeste.

Om wognmendtt.

26. Aff enn stoer lest malltt att age till Stranden viij Sk., j les tønne goedtts att age, vj tønner suar, att føre op eller neder ij Sk. For tømmer att slebe for huer par heste, som gaar for wognenn, op eller neder ij Sk., j strandles wedtt op att age till Wester eller Nørregade viij alb. Och mitt y byenn ij Sk. Her frann oc till Helsingøer, Roskille, Kiøge eller till Fredericksborrig aff ett les om sommeren ij marc, om wintheren iij marc, j lest salltt op att age viij Sk. Thill Tegellgaardenn eller frann iiij Sk. for jc mursteenn eller tagsteenn.

Om arbeidttzkarle.

27. Enn arbeidttzkarll paa enn mandz kaast skall haffue om dagenn ij Sk. Paa hanns egenn kost vj Sk.

Om salttberer.

28. For enn lest salltt att bere op wdj enn manndtts hues wedtt Stranden iij Sk. Och igiennom Leerstredett oc Fergestredett iiij Sk.

Leerklicker.

29. Enn leerklicker paa enn mandz kost om dagenn iiij Sk.

Mynndricke.

30. Aff enn lest kornn wdtt att føre till Krabbelycke vj Sk. Thill S. Annæ broe viij Sk., j lest tønne goidtts for iiij Sk., j stoer lest salltt vj Sk. Fran S. Annæ broe viij Sk. Och wdtt paa Reeden xij Sk. Aff en ferge her frann oc thill Malmø, Landzkronne och Helsingborrig till forgribs, som kanndtt føre viij eller x heste, vj marc. Aff enn hest och enn mand viij Sk. Enn foedgannger ij Sk. For enn tønne goidtts iiij alb. Aff enn raasbordtt iij marc, j fadtt wiin xij Sk., j amme wiin ij Sk., j packe klede xij Sk., kramkiiste eller fadtt xij Sk.

II s.444

Om huggetzer.

31. Schal inngenn epther thenne dag aff hugittzer kiøbe aff bonndenn, ey lam, gies, hønns, egh, ennder, brødtt, kul eller naaget anndett att sellge till forpranng wnnder godttzenns fortabelse, och ther till bøde vj marc till konngenn oc staden.

32. Menn huer were frii for att kiøbe mett bonden hues hanndtt behøffuer thill hanns huses opholdtt och nødtørfftt. Dog att huer mandt skall were forplictig att kiøbe louglig oc skiellig inden for rendestenen oc hallsiernett paa Nørregade, paa Westergade oc paa Amagertorgett, och engelunde annderledes, som gammell louliigh seduanne haffuer werett, menn huo sig her emoedt fordriister at giøre, were sig ehuo them helst er, skall wdenn all naade siidde wdj halsiernett och haffue forbrøtt første ganng hues handtt y saa maade wlouglige kiøbtt haffuer, anden gang att haffue forbrutt hues the saa wlouglige kiøptt haffuer oc ther thill mett att bøde till konngenn och byenn xx marc, thredie ganng icke wide sin egenn brøde, menn straffiss paa thett allerhøgeste.

33. Item skall alle huggerske epther thenne dag were euindelige aff agt wdj saa maade, att ingen huggerske, sielffødingge eller nogle andre siidde paa Gammell thorgett, Paltemarcket, Fisketorgett eller nogen andennstedtts mett flesk, kiødtt, smøer, oest, hønns eller eg att sellge, szom her till dags giort haffuer. Huo her emoedtt sig fordriister, skall første ganng haffwe forbrutt hues the haffwe mett att fare, oc ther till bøde till konngenn oc byenn x marc, anndenn gang haffue forbrutt xx marc och hues the haffue mett att fare, thredie ganng att foruiisis slett aff byenn wdenn all naade.

34. Ther som och nogen findes paa thorgett, som icke borgere eller borgerske ere och ey heller kongelig eller stadz tynnge [udreder] och dog kiøber paa wogne paa thorffuitt oc driffue anndre ther fraa, the skulle forwiises fraa wognene sc kiøbe ther som fall er y Slactere boernne hoes borger eller borgersker. Hwo siig her emoedtt fordriister, haffue forbrutt første ganng hues hanndtt y saa maade saa kiøbtt haffuer och bøde x marc thill konngenn oc byen, anndenn ganng xx marc oc haffue forbrutt hues hanndtt haffuer y saa maade kiøbtt, menn thredie gang forwiises aff byenn wdenn all naade.

35. Och eptherthii att thiidenn foranndrer siig, szaa foraarsagis wii och att føge os epther tiidenn, och therfor maa nw epther, thenne tiidttz leilighedtt enn goedtt fierding lammekiødtt selgis for enn marc oc icke dyrere, oc thenn som ringere er epther sitt werdtt, och ett pundt gaatt fett groppenbraadtt for iiij Sk., then som ringere er epther sitt werdtt.

II s.445

36. Schall jnngenn kaste v-rennsell i strandenn eller i haffuitt; hwo her emoedtt giør, skall wden all naade straffis epther priuilegium. Huo som seer nogenn kaste w-rennsell i stranndenn eller i haffuitt, skal sige thett strax fraa siig till strandfogedenn wnnder sin borgers eedz forplictt, eller hanndtt straffis lige mett thenn som gierninngen giør.

37. Item att huer retther siig epther att hollde the røster ferdige, som raadttmester haffue tilsagtt att skulle settes huer widtt sin stedtt, huilkenn saa findis wlydig, giffue sitt fallttzmaal for wlydellse epther privilegium.

38. Hwo som haffuer gamble wrag, schiib, skude eller baade liggenndes sunckenn eller paa grunndenn, haffnenn till skade, att the thennom mett thett allerførste lade borttlegge, szaa framptt som the icke wille liide skade ther for giengielldtt. Schal och samme wrag icke heller føris till stadzenns bulluerck wnnder høgeste straff.

39. Och huer, som schiib oc skuder haffuer, skulle were fortennchte att legge thennom wdtt, naar the haffue opskiibett och gjortt theris marckedtt wdj the haffner, som ther thill forordinerett ere. Hwo thett icke giør, bøde ther fore epther preuilegier.

40. Inngenn skall epther thenne daig husse eler helle huddestuder eller siellffødinnger, wdenn the haffue thett mett borgemesters och raadttz samptycke. Hwo her emoedtt giør, tha skall the eller thenn som sodanntt folck huser eller heller wiige byenn mett thennom wden all naade.

41. Item alle suiin och gieder, som findes her løbe paa gadenn, paa woldenne eller wdenn portherne paa stadzenns offuerdriiff, schulle were fredløes giortt epther gammel wiis, och therfor huer att were alluorlig paamintt, som the icke wille lide skade therfor oc haffue thenn for hiemgielldtt.

42. Item skall jnngenn thiere eller lade thiere garnn wdj theris gaarde her wdj stadenn wnder x marcs brøde, første ganng thill konngenn och byen, anden ganng att icke wide siin brøde.

43. Ett skippundtt hamp xij daler, thett er liispundtt j daler x Sk. Ett skippundtt kabbellgarn xiiij daler. Ett liispundtt hør iij marc. Enn skieppe prysk homble, epther som thenn nu gieller, thill Dantzskenn x Sk. J skieppe Rostockes homble vij Sk., huer trømmill for viij marc. Enn skieppe grofftt salltt viij Sk. Enn skieppe Lønnborgerssalltt xj Sk., j otting smaa salltt iiij alb.

44. Naar enn thønne thiere gieller x marc, tha skall begerett gielle j Sk., och huert beger skall were paa j paatt.

II s.446

45. Enn allenn enngellst iij marc. Enn allenn deffnntersk eller giøttersk j marc. Enn allenn giørlest mett ij zegell xij Sk. alnen. Enn allne giørlest x Sk. alnen. Enn potte rinsk wiin, thenn som goed er, iiij Sk. Enn potte pøitt ij Sk. Enn pott miødtt x alb. Enn pott priissing ij Sk. Enn pott Rostocker øell j Sk. Enn pott mumme ij Sk.

Ett maaltiidtt madtt -

Thenne forskreffnne ordning och skiick haffue alle embederne och menige borgere och allmuge wdj Kiøbnehaffn welluilligenn indgaaett och wedertagett, epther borgemester och raadtts beffalning, paa Konn. Matt. nadige fortrøstning, att Hans Konn. Matt. mett the gode herrer Danmarches rigenns raaedtt haffuer loffuitt och till sagtt oc wille thett saa forskaffe, att borgernne skulle bekomme ett skielligtt kiøb hoes bondenn paa the ware, som bonndenn haffuer att selgie til embedernes behoff, och thill thenn menige mandtts huses nødtørfftt.

Orig. paa Papir i Geh. Ark. sammenheftet med Nr. 336, fra 1549, er dog snarest fra Fredrik II's Tid (Fredriksborg nævnes deri).

II s.447

<-Forrige . Indhold . Næste->

Opdateret: man aug 18 16:30:26 CEST 2003
© eremit.dk 2001 - 2010 . Må frit anvendes og citeres med kildeangivelse
Kontakt:

Creative Commons License
Dette værk er licensieret under en Creative Commons Navngivelse-Ikke-kommerciel-Ingen bearbejdelser 2.5 Danmark Licens.

Valid HTML 4.01 Transitional  Valid CSS!
Sidens top